tisdag 31 mars 2015

Ännu en utdelning - Nordea

Idag, den 31:e mars, kom utdelningen från Nordea in på kontot.


Nästa utdelning bör komma ifrån Handelsbanken den 1:a april.

lördag 28 mars 2015

Utdelning Castellum

Den 26:e mars trillade årets utdelning in från Castellum.


Nästa utdelning bör komma redan på måndag från Nordea. Därefter drar det igång på allvar och under april inkommer utdelningar från Handelsbanken (1/4), Swedbank (2/4), Klövern Pref (7/4), Telia (15/4), Mekonomen (21/4), Ratos (23/4) samt Kvaerner (24/4).

torsdag 26 mars 2015

Börskraschen år 2000 - betraktelser från insidan

Läste för en tid sedan Kavastus intressanta inlägg om börskraschen år 1987 och började då fundera en del kring kraschen år 2000 som jag faktiskt fick uppleva från insidan (jobbade då och jobbar även nu i IT-branschen). Här kommer mina betraktelser blandat med intressant fakta från en svunnen tid.

Under slutet av 1990-talet talades det mycket om den nya ekonomin som på något mystiskt sätt skulle ändra spelreglerna kring bolagsvärdering. Intjäningsförmåga, stabil vinsthistorik mm var inte längre mycket värt, nä nu gällde istället galen tillväxt (mätt som antal anställda) och framtida vinster (drömmar). Det var absolut inte ovanligt att ett bolag som gjorde 500 miljoner i förlust och omsatte 25 miljoner värderades till miljardbelopp. Det talades då om att göra en strategisk förlust vilket i praktiken ansågs som något positivt. Här gällde det att växa antalet medarbetare i snabb takt så förlusterna var därmed legitima. Att få in nytt friskt kapital var vid den här tiden inget problem, det vara bara att göra en nyemission som i alla lägen blev kraftigt övertecknad.



Det var en smått otrolig tid där respekten för pengar inom de hypade IT-bolagen var noll och intet. Övertecknade nyemissioner stod som spön i backen så att fixa nytt kapital var en smal sak. Det var en tid där VD:n och bolagets talesperson hade samma status som en rockstjärna för att efter kraschen inte var värda någonting alls. Jag minns dem alla mycket väl och har dessutom träffat flertalet av dem när det begav sig, t ex Framfabs Jonas Birgersson med sin legendariska fleecetröja, Icon Medialabs Johan Staël von Holstein och Cell Networks Christer Sturmark.

Värda att nämna i sammanhanget är också Kajsa Leander och Ernst Malmsten som grundade Boo.com år 1998. Det bolaget skulle sälja märkeskläder över internet och byggde ett, för den tiden, mycket avancerat system som den normala modemanvändaren inte hade mycket glädje av. Sajten var i praktiken allt för seg och därmed oanvändbar för de flesta. Sidorna kunde ta flera minuter att ladda in.

 
I augusti 1998 blev investmentbanken JP Morgan Boo.coms rådgivare vilka hjälpte till att hitta investerare som kunde gå in med 100 miljoner dollar vilket ansågs nödvändigt innan företaget skulle förmå visa lönsamhet. Hur det gick? Jo det slutade naturligtvis med en konkurs av sällan skådat slag. I januari år 2000 hade bolaget intäkter på ungefär 100 000 dollar i veckan, men då låg utgifterna på 4 miljoner dollar i veckan. Den 17:e maj 2000 beslutade styrelsen att begära likvidation. Då hade ägarna satsat 125 miljoner dollar vilka nu gått upp i rök. Företaget hade skulder på c:a 178 miljoner brittiska pund och tillgångar på ungefär 19 miljoner brittiska pund. Sanslöst!


Under den andra halvan av 1990-talet började jag som IT-konsult på ett av de mer hypade bolagen i branschen. När jag började där var det knappast upphaussat, men några år senare var det upphöjt till skyarna och sannolikt drömarbetsplatsen för de allra flesta. Om vi hade kul? Absolut, det var sjukt kul och stämningen var på topp. Projekten var spännande, festerna var många och sjövilda. Alla skulle bräcka varandra med hänvisning till att det krävdes för att kunna rekrytera och för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Kosta vad det kosta ville. Jag var själv på många fester som måste ha kostat åtskilliga miljoner styck att ordna. Det var en galen tid på alla sätt, men väldigt rolig. 

Redan från start blev jag inblandad i flera spännande projekt och "avancerade" snabbt i rang och fick mer och mer ansvar för kunduppdrag. Jag hade roller som t ex projektledare och affärsutvecklare. Egentligen var ju situationen bisarr, kunden betalade riktigt höga arvoden för en gröngöling som nyligen avslutat sin utbildning från universitetet och definitivt inte hade tillräckliga kunskaper för att utveckla kundens affär. Så var dock tiderna och företagsledningar "där ute" kunde på den tiden i princip ingenting alls om IT. Med andra ord, kunde du själv IT skapligt, var trovärdig i din argumentation och dessutom jobbade för något av den tidens stjärnbolag (läs "de upphaussade") så lyssnade alla företagsledningar på vad du hade att säga. Otroligt men faktiskt helt sant.

Media var under den här tiden utan tvekan delaktiga i att haussa upp bolagen. Det talades om Internets möjligheter och hur tekniken skulle förändra befintliga affärsmodeller och affärslogik från grunden (vilket ju till viss del också har hänt, men många år senare). Det skrevs spaltmeter och rockstjärnorna syntes i pressen på daglig basis där de skickligt sålde in drömmar och pratade upp börskursen. Möjligheterna ansågs oändliga och antalet affärsidéer var outtömliga. Amazon.com var dessutom en bevisad succé och många företagsledningar världen över började på allvar bli rädda för att bli utkonkurrerade av nätaktörer. Samtidigt började uppkopplingshastigheterna bli allt bättre även om många vid den här tidpunkten satt på modem som vi idag skulle uppleva som fruktansvärt långsamma.

Värderingarna på alla bolag som förknippades med IT blev snabbt skyhöga. Internetkonsult-bolagens värderingar gick inte längre att förklara med klassiska ekonomiska teorier med faktorer som substansvärde osv utan istället talades det om värdering per anställd vilket ytterligare eldade på behovet av att växa snabbt. Till viss del organiskt men självklart också genom förvärv. I det bolag jag jobbade för förvärvades ungefär 15 bolag på ett år vilket så klart var helt vansinnigt. Att bolagen ville växa snabbt var dock inte konstigt, en konsult kunde enkelt värderas till 20-35 miljoner kronor vilket innebar att nya anställda snabbt ökade bolagets värdering vilket i sin tur gav företaget möjlighet att förvärva nya bolag (de flesta köpen gjordes nämligen med egna aktier och inte cash). Kampen om potentiella medarbetare hårdnade och vid den här tidpunkten erbjöd de flesta mycket generösa anställningsvillkor och deltagande i diverse optionsprogram.

Bubblan svällde nu snabbt och började närma sig bristningsgränsen. Nu började alla småsparare dessutom hitta till börsen och IT-aktierna. Otaliga löpsedlar från tidningar som Aftonbladet och Expressen bidrog garanterat till hysterin och många gick "all in".

I maj år 2000 gick så Boo.com i konkurs, en spektakulär sådan. Denna händelse anses av många vara starten på kraschen. Nu började nämligen ägarna rikta krav på de sk dotcom-bolagen att de måste börja visa substans enligt de spelregler som gällde innan "den nya ekonomin". Det innebar i sin tur att nyemissioner inte längre var lika enkla att driva igenom vilket i sin tur ledde till att många IT-bolag fick stora problem. På kort tid gick många bolag i konkurs eller så tvingades de säga upp merparten av alla anställda. De tidigare så attraktiva optionsprogrammen blev värdelösa och många förlorade sina jobb. Mängder av investerare (antagligen mest småsparare) förlorade stora summor och effekterna blev mycket stora på global nivå.


Den 7:e mars år 2000 startade börskraschen. Ericsson ansågs t ex vara värt 1 800 miljarder kronor vårvintern 2000 då de på något sätt fått en stämpel som IT-bolag. Flera andra mer renodlade IT-bolag var små jämfört med Ericsson, men hade i flera fall uppvisat sanslösa kursuppgångar. Ericsson blev ett blysänke och på sex veckor sjönk generalindex med 20 %. Enskilda IT-aktier sjönk med så mycket som 60 % på kort tid. Den 20:e oktober föll Ericsson med 30 % på några timmar och tidigare "stjärnbolag" som t ex Framfab och Icon Medialab hade nu fallit med 90 % från sina kurstoppar. Innan vändningen i oktober 2002 hade OMXSPI backat med ungefär 70 %. Den tidigare toppnoteringen från den 6:e mars år 2000 nåddes först i april 2007, det vill säga mer än sju år senare. 



Jag kan ärligt säga att jag är otroligt tacksam för att jag fick vara med och uppleva det hela från insidan. Trots kraschen klarade jag mig personligen rätt så bra, men jag känner många som råkade riktigt illa ut "tack vare" girighet, optioner och ett förlorat arbete. Jag vill också tillägga att många av affärsidéerna som uppkom under den här perioden var riktigt bra, men tekniken var inte på plats och marknaden var inte heller mogen för allt det nya. De var helt enkelt för tidigt ute. Ta Boo.com som ett exempel, idag är det knappast någon som tycker det är märkligt att sälja kläder på nätet.

Har du egna minnen från kraschen år 2000? Upplevelser från insidan eller för den delen på sidan om?

UPDATE: Läs gärna mitt inlägg om finanskrisen och börskraschen år 2007-2008.

lördag 21 mars 2015

Mekonomens VD Håkan Lundstedt avgår

Den 17:e mars meddelade Mekonomen att VD Håkan Lundstedt efter 8 år lämnar bolaget för att istället bli VD i Synsam.


Till Nyhetsbyrån Direkt säger Håkan att "Det har varit en fantastisk resa jag gjort med Mekonomen. Vi har förändrat en bransch och gått från att vara uppstickare och utmanare till att bli den alla vill slå". Han säger också att tajmingen är helt rätt och att "Mekonomen går bra, är väl positionerat och ökar marknadsandelarna. Det känns rätt att kliva av när bolaget står starkt,"

Håkan lyfter fram att den största bedriften varit framgångarna med varumärkesbyggandet och att den jobbigaste biten varit motgångarna i Danmark. Det låter fullt rimligt i mina öron för Mekonomen har utan tvekan gjort en fantastisk resa under Håkan Lundstedts ledning, men Danmark fick han aldrig ordning på. Som jag skrev i inlägget Mekonomen tar krafttag i Danmark i december så valde Mekonomen till slut att agera. Samtliga 28 butiker och även regionlagret samt huvudkontoret i Danmark lades ned, men personligen tycker jag att detta borde ha gjorts mycket tidigare. Det är ju dock lätt för mig att säga.

Mekonomen meddelar att Håkan blir kvar som VD under uppsägningstiden vilken är 6 månader. Processen för att hitta en ny VD inleds omedelbart och leds av Mekonomens styrelseordförande Fredrik Persson.

Som aktieägare i Mekonomen ser jag nu fram emot att få veta vem den nya VD:n blir. Håkan lämnar utan tvekan över ett välskött bolag till sin efterträdare och bolaget står väl rustat för fortsatt expansion.

onsdag 18 mars 2015

Rapport Q2 2014/2015 - MQ

Idag presenterade MQ sin rapport för det andra kvartalet avseende verksamhetsåret 2014/2015. Liksom Q1-rapporten var den ok, men absolut inte fantastisk.


Det är positivt att bolaget fortsatt förbättrar såväl vinsten, rörelsemarginalen som kassaflödet. Bolaget fortsätter också att minska den räntebärande nettoskulden och har nu en soliditet på 61 %.

På minussidan finns att omsättningstillväxten för perioden är noll och intet. Tittar vi på Q1 och Q2 är det till och med så att omsättningen har minskat med 1,9 % jämfört med samma period föregående verksamhetsår. Den högre vinsten kommer alltså enbart ifrån kostnadsbesparingar som främst är hänförliga i från det sjösatta kostnadsbesparings- programmet. Ännu en viktig faktor till den ökade vinsten är förbättrade rutiner inom inköp som bland annat har resulterat i en minskad realisationsgrad.

Låt oss titta på några intressanta siffror för Q2 - 14/15 jämfört med samma period föregående år:


Som vi ser i tabellen pekar väldigt mycket i rätt riktning, men återigen, omsättningen ökar inte utan det är kostnadsbesparingar som lett fram till högre vinst och bättre marginaler.

I min analys av MQ (publicerad den 29:e juli 2014) skrev jag att en av de största riskerna är hur väl bolaget kommer lyckas med att skapa omsättningstillväxt framöver. Än så länge kan jag konstatera att det går åt fel håll där omsättningen faktiskt krymper istället för att öka. Här har bolaget, med VD Christina Ståhl i spetsen, mycket kvar att bevisa.

Vid något tillfälle kommer inte bolaget längre kunna förbättra resultatet genom besparingar och min uppfattning är att vi nog snart har nått den punkten. Förr eller senare måste alltså antalet butiker bli fler samtidigt som försäljningen via e-handelssatsningen ökar. Kanske behöver bolaget också titta på någon ny marknad att etablera sig på? Frågan jag ställer mig är när bolaget tänker börja trycka på gaspedalen? Kanske vill de även detta verksamhetsår jobba med att säkerställa en stabil och lönsam verksamhet i främst Sverige, men även Norge? Kanske vill de se att skuldsättningsgraden sjunker ytterligare innan de vågar bli offensiva? Som aktieägare skulle jag önska att bolaget kommunicerade mer om tillväxtplanerna framåt.

Fortsätter MQ på samma sätt som de två första kvartalen är det inte otänkbart att vi får se en VPA för detta verksamhetsår kring 2,9 - 3 kr vilket absolut inte är illa (mitt antagande är 2,8 kr/aktie). Ska vi få se nivåer över det krävs sannolikhet tillväxt samtidigt som bolaget fortsatt förmår vara mycket kostnadseffektivt. Det kommer helt klart bli utmanande eftersom tillväxt kostar vilket i sin tur innebär att marginalerna blir pressade. Utebliven försäljningsframgång, när MQ väl väljer att gå på attack, skulle också leda till resultatbesvikelser. Det blir fortsatt mycket intressant att följa bolaget och speciellt den dagen bolaget väljer att gasa!

Vad är dina tankar om MQ:s rapport?

söndag 8 mars 2015

Sålt Fred Olsen Energy och Bonheur del 2

I mitt tidigare publicerade inlägg Sålt Fred Olsen Energy och Bonheur kom det in flera intressanta kommentarer och synpunkter.

En kommentarstråd, med spännande inlägg från Balansräknaren, blev i synnerhet intressant och till och med så pass att jag valde att svara på hans kommentar som ett eget inlägg. Om du inte har läst det tidigare inlägget och kommentarerna så föreslår jag att du börjar med det.
Nu dags för mitt svar till Balansräknarens kommentar:
Visst, det finns absolut förutsättningar för att flera av Bonheurs affärsområden kommer kunna fortsätta att leverera fina EBITDA marginaler under många år, men jag kan också se ett scenario där affärsområdet Offshore Drilling inte kommer leverera någon positiv marginal alls. Det är just det som oroar mig mest eftersom detta affärsområdes betydelse för Bonheur inte kan underskattas.


 
Först och främst, det är väl klart att jag ifrågasatte investeringen när den gjordes. Jag gjorde mina antaganden och beräkningar och kom fram till att jag gillade caset och dess risk/reward vilket ledde fram till att jag valde att investera. Riskerna du nämner i din kommentar var kända även för mig, men att oljepriset skulle kraschlanda var däremot inget jag kalkylerade med (även om jag naturligtvis visste att det kan hända och har hänt historiskt).

Att du inte anser att caset har förändrats så mycket förvånar mig. I mina ögon har det nämligen ändrats radikalt och ser nu helt annorlunda ut jämfört med hur det såg ut vid investeringstillfället (i alla fall då jag investerade).
Vid investeringstillfället var riskerna så klart kända, t ex att riggarna var gamla, att bolaget stod inför en tung investeringsperiod och att oljepriset såväl som elpriset faktiskt kan gå ner. Det var också känt för mig att affärsområdet Offshore Drilling har stor ”impact” på Bonheur och kommer att ha det under en ganska lång tid framöver. Att växa övriga affärsområden till en mer jämbördig nivå tar tid och kräver dessutom stora investeringar.
Mitt antagande var att Bonheur under en period av några år (ganska många) succesivt skulle minska beroendet till Offshore Drilling genom att investera hårt i övriga affärsområden (med undantag från Cruise) i syfte att få dem att växa. Det kändes spännande och dessutom genomförbart eftersom en hel del av denna tillväxt kunde åstadkommas genom starka kassaflöden från Offshore Drilling (dvs FOE). Vid den tidpunkten var också marknaden tillräckligt stor så jobb fanns att få för dom flesta, även de med äldre flotta, day rates var höga, nya kontrakt var kanske inte enkla att fixa, men investeringsviljan hos oljebolagen var riktigt hög och förväntades dessutom öka kommande år varför förutsättningarna vid den tidpunkten såg riktigt trevliga ut.
När oljepriskraschen kom förändrades allt som jag ser på saken. Det som i synnerhet oroat mig är att FOEs förutsättningar för att finna nya kontrakt knappast kan sägas vara goda. Det är inte heller mycket bolaget kan göra åt saken av egen kraft för att ändra på det.
Som läget är nu blir antalet lediga riggar på marknaden fler för varje dag som går och många av dessa är betydligt mer moderna än de som finns i FOEs flotta. Samtidigt har investeringsviljan hos oljebolagen minskat rejält och på mycket kort tid har det gått ifrån att det fanns många jobb som dessutom förväntades bli fler till att det knappt finns några alls, men däremot massor av ledig kapacitet. När det någon gång vänder, vilket kan komma att ta tid, är min bedömning att FOEs flotta inte står speciellt högt på listan. Mitt antagande är därför att det kan komma att ta mycket lång tid för FOE att få till nya kontrakt om de ens kan lyckas
Tittar vi då på kontraktsstatus vad gäller FOEs flotta så blir i varje fall jag nervös, tiden de har på sig är verkligen inte lång i de här sammanhangen.
  • Endast tre riggar har kontrakt under hela 2017.
  • Endast en rigg har kontrakt under hela 2018.
Du säger att ”Även om oljan inte förbättras, och elpriset förbli i denna region i flera år kommer alla affärssegment utom Cruise kunna leverera EBITDA marginaler i slängarna 20-25%”. Jaså säger jag? För 2016 kan jag möjligen köpa det, men därefter...
Den slutsatsen kommer alltså inte jag fram till för om inga nya kontrakt fixas de närmsta 2-2,5 åren kommer marginalen, från det utan tvekan viktigaste affärsområdet i Bonheur, att ligga väldigt långt ifrån dessa 20-25%. Redan 2017 börjar det se riktigt jobbigt ut och frågan är väl istället om marginalen överhuvudtaget blir positiv? 2018 är svaret sannolikt att marginalen skulle bli negativ. 2-2,5 år är verkligen inte mycket tid att vinka på i de här sammanhangen, det börjar liksom redan bli bråttom!
Jag vill dock avsluta med att säga att jag inte utesluter att det ändå kan sluta väl för Bonheur och även FOE. Det jag däremot fortfarande står fast vid är att caset har ändrats radikalt och att det finns många osäkerheter såväl inom bolaget som på makronivå vilka för mig skapar stor osäkerhet. Dessa osäkerheter fick mig att kliva av. Rätt eller fel får tiden utvisa.

måndag 2 mars 2015

Brittiska Vue Entertainment lägger bud på Nordic Cinema Group

Idag kom nyheten att det brittiska bolaget Vue Entertainment förbereder ett bud på Nordic Cinema Group.


Ratos är huvudägare i Nordic Cinema Group med 58 % och resten ägs av Bonnier. Budet förväntas ligga i inom intervallet £350m and £400m vilket innebär ungefär 4,5 - 5,1 miljarder kronor. Nu är inget klart ännu, men skulle detta stämma ser det riktigt smakfullt ut och Ratos kommer få mycket bra betalt.

På marknaden togs uppenbarligen budryktet med ro. B-aktien backade till och med något under dagen trots, enligt mitt tycke, en mycket positiv nyhet. Kolla gärna in Affärsvärldens Börslunch där detta diskuteras.

Ratos har valt att inte lämna några kommentarer, vilket knappast är oväntat. Vi lär nog inte få veta speciellt mycket om detta innan en eventuell affär är mer eller mindre klar.